Att det snöar i mars är ju normalt sett inte så konstigt alls, men nuförtiden är ju inget med väder och miljö normalt längre…

Just nu vräker snön ner hemma hos mig i Trosa, men det är fortfarande plusgrader ute så jag hoppas det smälter av det mesta. I förrgår var det drygt 25 grader varmt i solen på altanen och vi har sedan flera veckor alla krokus och sånt utslagna. Såg till och med att maskrosorna var på gång i vissa lägen.

Och för ett tag sedan så lovade ju SMHI att vintern inte kunde få något grepp längre eftersom det var för varmt och hade gått för lång tid för att någon kyla och snö skulle kunna etablera sig… Och ändå sitter man här och tittar ut över ett vitt landskap nu…

Om det fortsätter, vilket man nu säger att det finns risk för, så kommer väl den tidiga påsken att bli minnesvärd pga alla trafikolyckor och tillhörande dödsoffer. Påsken brukar ju vara en jobbig trafikhelg i vanliga fall och om man nu öser ner massa snö och halka så blir ju saken absolut inte bättre på något sätt.

Helt seriöst tror jag att vi kommer att förvånas över vädret allt oftare. Risk för snöfall och kyla under högsommaren osv är nog inte något man kan avfärda längre. Nånstans är ju allt jäkligt fel och upp-och-nervänt, vilket antagligen kommer att slå hårdare än folk kanske trott…

Man börjar ju bli van med detta stormande nu i år. Jag antar att det är priset man får betala för utebliven kyla. Hela systemet är ju i obalans och jag hörde att det är den varmaste vintern på typ 250 år eller nåt sånt…

Kollar tidningarna lite och visst hittar jag en del varningar för storm osv, fast det är ju på västkusten, vilket är typ 60 mil ifrån där jag bor, så varför blåser det storm även här? Har prognosen slagit snett eller?

Just nu blåser snart huset iväg känns det som. Jag har varit ute och kollat växthuset precis och höll nästan på att ramla omkull av de hårda vindbyarna trots att jag väger nästan 100 kilo. Så nog blåser det rejält även här på ”östkusten”.

Men solen tittar fram och temperaturen känns ju helt absurd i mitten på februari. Snödropparna blommar för fullt redan och krokus och sånt är på väg upp… Hmmm…

Det låter ju för bra för att vara sant, men tydligen har vi passerat nån slags kritisk gräns nu då det liksom är kört för att det ska kunna bli riktig vinter med massa snö och kyla för den här säsongen…

Men samtidigt som jag tycker det är skönt att slippa skiten så tror jag inte att det är särskilt nyttigt för naturen att skippa vintern, det brukar straffa sig på massa olika sätt.

Trädgården ser ju ut som en vanlig höstdag just nu med gröna gräsmattor och alla blad kvar på rosbuskarna osv… Säkert kommer saker och ting växa och bete sig mysko nu under vår och sommar.

Elräkningen har ju dock sett väldigt bra ut hittills då vi förbrukat mindre än hälften av vad vi brukar göra sedan november och det är i nuläget säkert cirka 6000 kr vi tjänat in på den här milda vintern. Om nu Februari fortsätter såhär och mars dessutom inte blir så blodig som den brukar kunna bli, så lär vi ha sparat över 10000 kr den här vintersäsongen. Vattenfall lär väl gråta över minskad vinst, men det skiter jag i…

Däremot så tycker jag att huset far mer illa av den här fuktiga och milda vintern… Fasaden blir utsatt för alger och annat skit som gör att huset ser skitigt ut, så det blir väl till att fixa en fasadtvätt sen igen…

Men som extra krydda i föreställningen så fick vi även se himlen lysas upp av blixtar och det tog ett tag innan man insåg att det måste vara åska. Mullret överröstades dock av den hårda blåsten.

Det här var vid halvtolv ungefär, sen efter midnatt somnade jag och vet inte om det fortsatte blixtra. Men stormen verkar ju dragit helt förbi nu här hos oss iallafall. Fast man varnar att den ska hålla i sig ett tag till.

Jag börjar bli ganska trött på stormar och blåsande nu. Man säger att det inte har något med den globala uppvärmningen att göra, men det vete fasiken om jag tror på.

Huset och växthuset klarade sig bra. Växthuset har trots sin bräcklighet klarat sig ovanligt bra i stormarna hittills. Stormen Gudrun lyckades slita bort några av takskivorna, men dessa hittade vi dagen efter på grannens tomt (plast) och de gick att sätta tillbaka igen utan problem.

Stormen Per sänkte några träd över vårat staket så att jag fick rycka ut med motorsågen och röjja upp. Annars går tyvärr våra träd sönder alltmer för varje storm som drabbar oss. Det är stora fina tallar framförallt som grenarna slits av eller blir för överbelastade av blötsnö osv. Hela trädgården är nu översållad med massor av kvistar och grenar.

Vi har några rejäla tallar även ganska nära huset. De har bedömts vara ”riskfria” vad gäller husets säkerhet, men man vet ju aldrig vad en orkan eller storm kan ställa till med så lite orolig blir man ju när det blåser som värst…

Även Tuva verkar ju ha medfört dödsfall, eller åtminstone bidragit till trafikolycka med dödlig utgång i Värmland. Farligt att vara ute i sånt oväder med bil på vägarna (eller i båt) så håll er inne och trotsa inte ovädrets makter.

Den förra stormen var det ju ett jäkla hallå om och den var ju tämligen harmlös för egen del. Gudrun och Per var ju de stormar man har mest i minne och när den förra inte ens fick ett namn så var den väl ganska fisig.

Nu ser jag att den väntade stormen redan fått ett namn, Sondre… Men den har trots det inte genererat särskilt hög uppmärksamhet i media som den föregående… Har folk tröttnat på stormar eller är det bara så att man anser att den inte kommer att bli så omfattande för oss?

Våra träd blåser sönder alltmer för varje storm som kommer och går. Förhoppningsvis slipper vi snö den här stormen då detta ger betydligt större skador på träden.

Man kan tycka att det är lite underligt att våra träd som är minst 50 år gamla och tycks ha klarat sig utmärkt genom livet och ett antal stormar helt plötsligt blivit så känsliga att de går sönder så fort det blåser upp ordentligt nuförtiden?

En anledning tror jag är att våra grannar systematiskt fäller sina träd runtomkring oss eftersom de vill ha ”kvällssol” och ”friare utsikt” osv… Att det sen medför störningar i mikroklimatet har de inte en susning om, men sen gnäller de att marken är blötare och att det är så jäkla mycket mygg… (Myggor äts av småfåglar som i sin tur vill ha träd omkring sig).

Och när vindarna börjar ligga på mer kontinuerligt så dämpar det tillväxten på det vi odlar eftersom temperaturen blir lägre och uttorkningen större…

Så låt era träd stå kvar och skit i kvällssolen!

Regnet öser ner och jag undrar just nu varför jag satte på vinterdäcken på bilarna i helgen, eftersom temperaturen är dryga 10 plus…

Mycket löv kvar på träden också, vilket irriterar mig lite för att jag gärna vill få bort löv på vår uppfart innan vintern slår till. Men krattar man nu så ligger det bara nya där dagen efter…

Trädgården är annars ganska städad för en gångs skull. Det mesta är inplockat och fixat. Annars brukar jag få leta under snön efter trädgårdsmöbler och redskap som blivit kvar ute.

Var ute på höstpromenad igår då vädret var toppenfint. Vi lyckades till och med uppleva lite historia då vi var inne och tittade på några hällristningar som någon knackat in i berget för drygt 3000 år sedan. Båtar och gubbar. Lika tydliga idag som då de ristades in. Lite coolt faktiskt. Dåtidens klotter…

Annars har vi lite strul med värmepumpen, eller ”pannan” som vi säger. Den har antagligen fått nåt vajsing på tempgivare eller reglerautomatiken då den blir både för varm och för kall och larmar om vartannat. Jag har ringt efter service, hoppas det inte blir alltför dyrt bara…

Att bo i eget hus är förknippat med att alltid ha något problem att fixa med. Just nu är det förutom ”pannan” en hel del saker som man blir lite irriterad över. Några lampor i kökstaket som aldrig fungerar som de ska och några klinkersplattor som släppt i hallen. Elektriker och plattläggare eller att på eget bevåg försöka åtgärda? Risken är att man gör saken värre om man inte är Martin Timell. Jag har väl inte tummen mitt i handen, men anser mig inte vara så värst duktig heller. Lamporna är svagström (spotlights), men kanske säkrast att ändå låta en elektriker gå igenom skiten…

Nåja, allt kunde väl vara värre, så det är bara att bita ihop och köra på.

Efter att ha läst en bok som jag fått att recensera så känner jag dock en ökad lust att gå ut och våldföra mig på alla de slemmiga typer som lever runt omkring mig. Jag ser de här typerna varje dag och jag hatar dom snart för allt elände de ställer till med i mitt lilla samhälle. Det är inte bara mig de bråkar med och saboterar för och jag tror ärligt att om jag gick ut och dödade hela bunten så skulle många applådera mig och anse att jag gjort en god gärning.

Boken jag har läst heter ”Effektiv bekämpning av mördarsniglar” och är skriven av Tomas Wennström. Du kan läsa mer om boken på Tomas website; http://www.snigelstopp.nu

De slemmiga typerna jag vill mörda är förståss Mördarsniglar om det nu var någon som trodde något annat…

I boken, som är mycket lättläst och överskådlig, kan man bl.a läsa om olika metoder att förebygga och få bort mördarsniglar från sin trädgård. Boken är en e-bok, dvs man får den i pdf-format att läsa på sin dator. Priset är 129 kr och det sägs att man får pengarna tillbaka om man inte är nöjd inom 30 dagar.

Mitt intryck av boken är att den verkar ta upp det mesta som man kan tänkas behöva veta för att bekämpa och döda mördarsniglar på ett effektivt sätt. För mig som sökt och läst en hel del om mördarsniglar på nätet och i trädgårdstidningar hittar jag väl inte egentligen något nytt i boken, utan den känns mer som en rejäl sammanställning av redan tillgänglig information. Man kan alltså hitta allt som står i boken på egen hand om man letar runt på nätet och är lite allmänt trädgårdsintresserad.

Men för dig som enkelt och direkt vill få en bra och överskådlig sammanställning om vad man behöver veta om att bekämpa mördarsniglar så rekommenderar jag absolut boken!  Är du redan en erfaren snigelmördare så kanske du inte hittar så mycket nytt, men Tomas lovar ju pengarna tillbaka om du inte blir nöjd, så du har ju inget att förlora.

Grannarna sågar ner träd för att få in ”kvällssol”, men de förstår inte att det samtidigt blir ännu mer öppet och utsatt för vinden som sveper in över oss.

Fördelar med att det blåser är att det blir ont om mygg och flugor, vilka ju är skönt att slippa.

Men nackdelarna är fler; det blir torrt och växtligheten har det tufft. Regnet blåser oftast förbi snabbt här och redan i juli såg det ut som att hösten kommit hit med massor av gula löv på björkarna.

Saker och ting blåser omkull och far iväg. Utemöbler välter och våra blommor ligger oftast omkullblåsta på marken…

Träden går sönder, grenar flyger omkring, det känns kallt och ruggigt även då temperaturen visar att det borde vara varmt och skönt.

Nä, jag börjar bli ganska trött på vindar och blåst! I mitt nästa liv ska jag nog bosätta mig där det är lä och stilla…

Visserligen är det inte just de typiska mördarsniglarna som är värst hos oss, utan det är mest svarta skogssniglar som finns här, men de beter sig på exakt samma sätt som sina bruna kusiner. De skövlar all växtlighet och äter andra sniglar och även annat. (har sett att de verkar gilla att äta upp hundskit också…)

Trampar man på en så kommer det snart dit 10 andra och börjar kalasa på liket och man förundras på hur snabbt de hittar dit. De måste ha ett otroligt luktsinne!

Hittade en annan blogg idag som skriver om möjligheten att hålla sniglarna på avstånd genom att inhägna tomten med ett specialbyggt elstängsel! Låter helt suveränt och det ska jag absolut prova. Dock blir det nog svårt för mig att inhägna tomten då den är mycket stor och mycket kuperad. Det skulle kosta åtskilliga tusenlappar för min del, så istället blir det nog att inhägna de rabatter där man vill kunna behålla någon fin blomma i.

Sorkfeber är visst något man också ska se upp för… Tydligen har sjukdomen börjat leta sig neråt i landet. Vi har en hel del sork här ochdå sommaren började hade jag ett mindre krig i växthuset mot de små rackarna som totalt underminerade hela växthuset med sina gångar och hål…

Gigantiska spindelnät har jag kanske inga här hemma, men det är jäkligt jobbigt att man ändå blir helt snarad och insnärjd när man tar sig ett varv runt huset… Man spottar och fräser och förundras över att det kan hänga spindeltrådar rakt över till synes helt öppna ytor. Bäst är ju om man får med sig någon lång person ut som kan gå och fungera som ”trådbrytare” och så hänger man på bakom och slipper bli snarad…