Blodpudding är bra barnmat
Vår lilla kille som snart fyller tre år är inte direkt matglad, det har han aldrig varit. Och visst har man funderat en del på det här med maten, men då han verkar både pigg och glad, växer och gör allt som en treåring ska göra (och mer därtill), så är det inget vi orkar oroa oss över.
Han gillar pannkakor bäst av allt (som hans mamma steker). Sen kommer nog fiskbullar högt på favoritmatslistan. Även lasagne slinker ner ganska lätt och en och annan varmkorv.
I övrigt äter han nästan allt, även om det kanske inte är så populärt. Däremot är han urusel på att äta grönsaker…
Därför var det iallafall skönt att läsa att det är rätt strategi att fortsätta att sätta fram grönsaker på bordet varje dag, vilket vi gör. Dessutom äter både jag och hans mamma ganska mycket grönsaker och borde därmed vara bra förebilder som föregår med gott exempel. Bara att hoppas att hans intresse för grönsaker vaknar så småningom.
Tydligen är det vanligt att föräldrar slutar att ge barnen grönsaker eftersom de inte vill ha det och sen blir det kanske lätt så att det blir väldigt svårt att få barnen att någonsin äta dem.
Blodpudding ska jag försöka köra oftare, eftersom han faktiskt gillar det ganska bra. Själv tycker jag också blodpudding är helt okej, men av någon anledning äter jag det inte så ofta sen man blev vuxen…