Hemlös släktforskare…
Om man liksom jag har sina anor spridda från nästan hela sverige så blir man efter ett tag ganska ”bevandrad” i trakter man aldrig satt sin fot eller tidigare ens har hört talas om…
Ibland blir jag avundsjuk på personer som har ett barndomshem, dvs en plats där dom var födda och levde under sin barndom.
Särskilt avundsjuk kan jag bli om det dessutom var en av föräldrarnas barndomshem osv.
Min sambo är t.ex uppväxt på samma ort som sin mor och hennes anor många generationer bakåt. Visserligen inte i samma hus eller gård men hon vet ju ändå att hennes släkt härjat i trakten i åtminstone 500 år eller nåt sånt, troligen ännu längre.
Lite coolt faktiskt!
Själv har jag inget ställe som känns som ”mitt ställe” då vi flyttade en del under min barndom. Och jag är född på ett ställe som inte har någon anknytning till mina föräldrars barndom och de i sin tur var födda på ett ställe som inte hade någon anknytning till sina föräldrars barndom…
Och faktum är att inte ens mina far- och morföräldrar var födda på ställen som hade anknytning till deras föräldrars barndom… Utom möjligen landskapstillhörighet…
Men vidare bakåt så kan jag däremot hitta platser som mina anor levt i flera generationer på och det är väl egentligen då dessa orter och platser som jag har mina ”rötter” i…?
Men dessa platser har jag i de flesta fall möjligen endast sett i en kartbok och läst något om på Internet, vilket gör att jag inte riktigt får den där mysiga ”hemkänslan” som jag skulle önska… 
Genom att jag har min forskning synlig på nätet så har jag kommit i kontakt med massor av släktingar som jag inte vetat om att jag haft och en hel del av dessa har faktiskt bjudit in mig att besöka ”hemtrakterna”, men det har inte blivit av ännu…
För några år sedan försökte jag mig dock på en liten turné neråt småland i samband med en annan resa…
Skulle vara kul att bara titta till några platser som man hittills bara sett i kartboken. Det är framförallt min farmors anor som kommer därifrån.
Men nu blev det inte någon höjdare direkt, alltför dålig planering och kombination med stress och dåligt väder gjorde att vi mest susade förbi eller rent av missade flera ställen. Och när vi väl stannade så blev det oftast en snabb runda på kyrkogården för att se om jag kunde hitta några gravstenar, men de var borta allihopa verkade det som.
Nåja, så småningom kanske det blir tillfälle att resa runt i sverige och besöka mina ”hemtrakter”. Kanske en resa uppåt hälsingland där anorna på min mormors sida mestadels höll hus…
